Trött och gråtfärdig. Vill hem och lägga mig, krypa ner hos katten och bara sova ett par dar. Vill höra av mig men inte vara efterhängsen inte bli avvisad. Vill planera min helg, hur den ska spenderas och med vilka. Rädslan av låta en ”ledig” helg gå till spillo, inte utnyttja den fullt ut. Men jag kan inte för jag vet inte. Vet ingenting om hur de kommer bli. Om de blir nått. Verkar inte så. Är så trött så jag vill gråta lite. Lurar i mig själv att det är så iaf. Jobbat mellan 8-21 varje dag denna veckan. Paniken att jag ska behöva göra de imorgon med. Vill ju se film imorgon! O äta köttbullar med Frida. Vill alltid så mycket. Vill prata om saker men hittar inte rätt person till att. Som förstår och vill lyssna på just det. Imorgon kommer en ny kock. Jag skäms för att släppa in henne här. Det är så skitigt i alla hörn. Jag ska vara själv med henne i flera timmar. Nästan en hel dag. Tänk om jag inte alls tycker om henne som jag gjorde den korta stund jag träffade henne sist.
Vill dricka vin och supa ner mig själv. Bli jättefull och bara skratta åt allt och inget. Har längtat efter de hela sommaren. De ska jag göra näst nästa helg! Punkt slut!