Har suttit o funderat på bussen ida om vad tur e egentligen. För mig e tur när de går bra i situationer när de typ e kört. Som att komma till bussen precis innan den ska köra typ. Att försova sig o missa bussen e inte otur då får man skylla sig själv. Vilken tidig eller sen morgon ligger inte jag o snosar i en halvtimme-timme. Planerar varje kväll att jag ska stiga upp vid 6 halv 7 o o duscha , fixa håret o sminka mig o sen gå till bussen vid skolan vid 7. Ändå stiger jag upp vid kvart i 7-7 o åker med mamma mellan 10 över o halv. Ibland känns de som ett mirakel att man hinner. E de tur då? Om de e ett mirakel att man hinner till busssen.
Vill börja gå lite mer. Eller ne, jag vill Börja gå! Men vill inte gå själv. Drar mig för o gå för det e så jävla kallt på kvällarna o jag inte orkar med jacka. Ska se ikväll efter jag klippt Ola om jag kanske kanske kanske orkar gå en runda. Har intetid o börja på gym i år nu känner jag. Har så långa dagar halv 4 varje dag förutom torsdagar då slutar jag 11:15. Men ska ta bort tyskan nu imorrn o lägga in historia ist. Kommer inte klara tyskan efter som jag har APU i 7 veckor snart o då missar jag 14 jävla lektioner. Ne de klarae jag inte o lägger jag in historia slipper jag den dryga håltimmen på måndagar :D. Även om den e bra när man har läxor o så men va fan har typ håltimmar varje dag o jag hatar dem! Dem e så jävla dryga. Kommer ihåg hur sur man var i nian när man inte hade en enda håltimme haha de kan man ju ångra nu men de var så drygt på lektionerna nu kan de va ganska kul o man e mer intresserad av de med haha trodde jag nog aldrig att jag skulle säga eller skriva för den delen. Men nu har man ju fått välja vad man vill plugga o de gör de nog mycket roligare. De verkar så iaf.
Om 284 dagar tar jag studenten! :D